Då Åker Vi

Efter en söndag i soffan framför tv:n kom inspirationen tillbaka på riktigt, jag anmälde mig till Vasaloppet 2013. Jag mår bättre än på flera år, med hjälp av medicin då, så nu känns det som om det skall gå vägen. Efter att inte vågat träna på flera år på grund av ett hjärta som slår extraslag, eller det känns som om det slutar slå, och på grund av det drabbades jag av hälso/dödsångest, så därför blev jag väldigt inaktiv, men med hjälp av psykolog och läkare och en massa EKG så började träna lite försiktigt på sommaren 2009 och i mars 2010 genomförde jag Vasaloppet. Stort för mig. Efter det blev det inte mycket träna igen, mest på grund av arbetssituationen som gjorde det i stort sett omöjligt och jag började må dåligt igen.

Men nu kör jag igång igen, när jag ställde mig på vågen i morse hade jag gått ner 2,7 kg, och då har jag inte ens börjat träna… I morgon ska jag besöka gymmet igen, det var ett tag sedan sist, och senare under våren ska jag börja  jogga och åka rullskidor, om dom inte har kärvat ihop… Det är planen, och så hoppas jag på mycket snö nästa vinter. Jag försöker få med brorsan också, så blir det lite roligare att träna och plåga sig själv. Det var roligt att åka Vasaloppet, trots att det långa stunder var rena helvetet, men alla såna känslor försvann sista milen och när man passerade mållinjen kände jag mig otroligt nöjd. Nästa år ser jag fram emot att få uppleva starten också, jag missade ju den förra gången på grund av trafikproblemen, med sjukliga köer. 40 minuter sent kom vi iväg men kom bara en liten bit upp i första backen innan det blev stopp.Så nu kör vi igen, och kom igen du också Mange!

Träning Igen

Idag kom jag äntligen iväg och tränade. Det blev en sväng ner till gymmet, SportLife, i ”hallen”. En halvtimma på cykel och sedan gick jag igenom maskinerna, dom var för övrigt helt nya allihopa så jag var tvungen att läsa instruktionerna för att fatta hur jag skulle göra. Jag avslutade med den där stakmaskinen som fanns där förut, jag hade tänkt stå där och staka i en kvart, men efter två och en halv minut gav jag upp, då krampade magmuskerna… Så det var nog hög tid att sätta igång med träningen. Nu hoppas jag bara på att jag orkar hålla i och köra något så när regelbundet, över sommaren kommer det att gå bra för jag är ju ledig i en herrans massa veckor. Från den 15/6 till 31/8. Suveränt. Stakmaskinen kommer jag att fortsätta dra i när jag är där, men jag kommer att varava gymmandet med lite jogging och rullskidåkning, eller inlines med stavar, och i början av mars nästa år är jag i toppform och redo för Vasaloppet igen. Det ser jag fram emot.

Skidspelen

 

Idag var vi in till Falun och kikade på skidåkarna. Men det var nära att vi skulle missa starten på grund av att vi möttes av en enormt lång kö till biljettkassorna, det gick inte fort i den där kön kan jag säga. Dom använde ett jättebra biljettsystem var det någon som sa, det var bara det att det tog lång tid att skriva ut biljetterna… Till slut kom en funktionärsgubbe och skrek att alla som hade jämna pengar,100:- , kunde gå till ingången så var det bara att betala där och knalla in. Det var ett mycket bättre system och det gick fort och smidigt, dessutom tjänade vi hela 60:- på det, för betalade man i kassan kostade plåtarna 130:-/st Inte illa. Sonen kostade ingenting. Vi fick se en flyguppvisning innan startskottet, JAS 39 Gripen flög över stadion några gångar sedan försvann dom och skidåkarna kom iväg. Damerna först som sig bör. Björgen vann idag, som vanligt och bästa svenska blev Anna Haag på en placering jag inte kommer ihåg. När dom gått i mål ville sonen åka hem, ingenting var roligt med det där och då var det en timma kvar innan herrarna skulle starta… Vi åkte inte hem utan väntade tålmodigt och till slut kom även herrarna iväg. Northug vann, som vanligt och bästa svensk blev Daniel Richardsson på en fin tredjeplats, men den som imponerade mest var sprintkungen Emil Jönsson som kom in på sjunde plats, men efter halva loppet vid skidbytet efter den klassiska stilen var han först av alla in i depån… Fint väder var det, men lite blåsigt och kyligt. Inte kunde jag ta några bra bilder heller, vi stod nedanför ”vallen” innan mördarbacken och man såg ju åkarna i alla fall, men det blir inte bra foton där, och jag som tänkte testa min nya kamera… Jag gick uppför mördarbacken för att försöka hitta någon lucka så man kunde stå vid staketet där, men det var omöjligt, fullt med folk överallt… Nu ser jag fram emot morgondagen då jag tar plats på Studenternas i Uppsala och ser SAIK vinna SM-Guld. Ska bli skitkul faktiskt.

Upploppet

Jag, sonen, hans farmor och farfar var upp till Mora idag för att kolla när brorsan gick i mål på Kortvasan, vi kom väl upp till Mora när han startade så vi hade gott om tid att kolla runt lite i Vasaloppsmässan. Farsan köpte ett nytt skidställ och lovade att åka Vasaloppet nästa år om jag och lillebror skulle göra det, och det ska vi, så nu ska jag sätta igång med hårdträningen. Jag åker nog Kortvasan då också för det är ett roligt lopp. Jag hade brorsan på sms-bevakning och fick meddelande när han passerade kontrollerna efter vägen till Mora, ett tag var jag nästan orolig att han skulle ta min bästa tid från Kortvasan, men jag klarade mig med fyra minuter till godo. Men han gjorde ett bra lopp och körde in på 2:21:51. Mest impad blev jag av den gamla farbrorn som åkte in på tre timmar och trettiosex minuter. Han var 90 år gammal. Jag hoppas jag blir så gammal och kan åka Kortvasan vid den åldern, men det kan man väl glömma… Jag stod och kikade efter kompisar som jag visste åkte loppet, men jag såg inte en enda av dom, det var liksom en ström av folk som kom på upploppet hela tiden, så det var inte så lätt att se någon man kände där. När brorsan hade 600 meter kvar fick vi ett meddelande om det och det var bara att hålla utkik på upploppet  och vi lyckades se när han svischade förbi. Jag ser fram emot nästa år när jag är vältränad och redo för Vasan.

Det Ska Inte Vara Lätt

Efter första försöket att sälja min startplats till Vasaloppet,  då jag inte fick några pengar från auktionsvinnaren, så kom det ett nytt bakslag idag. Personen som ledde mitt andra försök att auktionera ut startplatsen drog sig ur, så värdet sjönk från 1400 till 1025.. Det kan aldrig gå riktigt bra verkar det som… Nu är det 17 timmar kvar på auktionen så startplatsen hinner kanske gå upp några kronor, annars spelar det väl ingen större roll, bara man får betalt så.

Sen kan jag nästan säga att det inte blir någon kortvariant av Vasaloppet för min del, jag tror att mini me har fört över sin förkylning på mig. Men den kanske går fort över så man hinner åka några mil på skidorna. Annars är det bara att sätta igång att träna till nästa år så fort man känner sig frisk igen.  Men jag kommer i alla fall att åka upp till Oxberg och Mora för att heja fram brorsan i spåret den 25:e februari. Det kan ju bli roligt det med.

En Plåga

Så kom jag då äntligen iväg på en skidtur, det har ju varit mycket om och men innan den här dagen, men när sonen skulle iväg till en kompis och sambon ligger och trynar efter ett nattskfit så passade jag på att valla skidorna och åka ner till golfbanan för att köra ett lite lagom lugnt pass. Det var det jag tänkte i alla fall. Jag kände mig vass och stursk när jag satt i bilen och färdades ner till golfbanan, till och med när jag plockade ut skidor och stavar ur bilen och spände på mig allt på händer och fötter. I början är det bara nedför en liten bit och det kändes ju bra, lite dåligt glid bara, men det får man räkna med på dom där gamla skidorna, sen vänder det uppåt förbi klubbhuset och vidare i kringelkrokar upp och nedför golfbanan. Jag kände mig inte lika vass och stursk när jag åkte upp mot klubbhuset, och det blev inte bättre sen heller. Formen är ljusår ifrån vad den var den sjunde mars i år. Det var kallt, det var snorigt, det var dödsångest om vart annat, men jag fortsatte i alla fall hela varvet runt banan, och när jag kom tillbaka och såg klubbhuset igen kände jag ungefär samma eufori som när jag kom in i Moraparken på vasaloppet, jag visste att jag skulle klara det. Det blev bara ett varv idag, 5,83 km på dryga 35 min… Jag skäms som en hund. Här är passet i siffror och lite annat

Jag bestämde mig idag, där på golfbanan, att nåt jävla Vasalopp blir det inte, det är bara att glömma. Så jag har en vasaloppsplats till salu om det är någon som vill plåga livet ur sig i nio mil den sjätte mars nästa år. Däremot tänker jag åka kortvasan, jag har samma chans att klara den som jag hade att klara Vasaloppet sist, jag åker Kortvasan, och sedan fortsätter jag att träna trots att snön försvinner och det blir sommar, så att nästa gång det blir snö slipper jag vara med om det här igen, och jag kan åka Vasaloppet 2012 istället… Imorgon blir det en vilodag…

Dagen Efter

Igår var vi på den årliga påtvingade informationen om hur det går och vad som planeras för fabriken. Det är mycket prat om siffror och det visas bilder på staplar. Det går bra för fabriken uppfattade jag det som, och det är ju bra. Efteråt förflyttade vi oss till annan lokal för det frivilliga julbordet med tillhörande snaps och whisky. Jag körde bil så jag åt bara, men andra mår kanske inte lika bra som mig idag.

Efter julbordet åkte vi hem och skickade hem sonens morfar som varit hemma hos oss och blivit underhållen av sonen. Själv satt jag mig i soffan och försökte få lite underhållning av Brynäs, men fan vad dåliga dom är. Ibland…

Sonen vaknade tidigt idag, som vanligt, och skulle genast upp och öppna tredje luckan i sin Star Warskalender, så det var bara att rulla ur sängen och försöka vakna. Vi kikade på julkalendern på TV också, och den är väl lite rolig. Jag tror att jag tycker den är roligare än vad sonen tycker…

Nu skulle jag väl egentligen försöka ta mig ut i skidspåret, men snön vräker ner och jag tror jag känner mig lite förkyld också, så jag avvaktar till i morgon…

Inte Idag Heller

Nä, det blev ingen skidåkning idag heller, och inte på hela ledigheten, men på onsdag får jag nästa chans och den ska jag ta. Det händer inte ofta, men ibland kan sonen ta sovmorgon, som han gjorde idag ända till klockan 8:40, och såna gånger måste man ju passa på själv också.

Efter frukosten skottade vi lite snö och så klättrade jag upp på taket för parabolen var väldigt mycket översnöad och vi hade ingen bild på TV:n, sen var det dags för lunch och sedan åkte sambon till fabriken, så därför blev det ingen skidåkning. Men jag har i alla fall tagit bort rullskidspetsarna och satt på dom minimala trissorna på stavarna, så när det blir dags är det bara att valla skidorna och ge sig ut i spåret. Det finns inga ursäkter längre…

Pay-and-Ski

Läste i morgonblaskan i morse att snön ställer till det för ”pay-and-ski”… Förra året gick dom ju ut med att man inte skulle preparera dom konstfrusna spåren i Högbo innan det blev minusgrader ute, och när man gör så finns det ju en risk att hela idén med just pay & ski går förlorad, för det kan ju hända att snön kommer i samband med minusgraderna. Den 10:e november förra året åkte jag skidor i Högbo, då var 700-metersspåret preparerat och åkbart, jag köpte ett kort för 800:- där jag kunde åka 10 x 2-timmar, jag tyckte det var åt helvete för dyrt att betala 2000:- för ett säsongskort när det ändå skulle komma snö här hemma också. Nu kom snön så fort att jag inte hann utnyttja alla tio passen ändå.

Och i år väntade man på minusgrader för att det var för dyrt att hålla anläggningen igång tidigare… Då kan man ju undra om man tjänar på den briljanta idén att inte preparera spåren innan minusgraderna kom, jag tror knappast det, nu börjar det ju spåras överallt ändå och man behöver inte ta sig in till Högbo och betala för att åka skidor. Men nu vill man ta betalt för att åka i dom andra spåren också och det kan man ju tycka lite olika om. Själv skulle jag faktiskt kunna tänka mig att betala för ett säsongskort på en längdåkningsanläggning om man visste att det alltid var preparerade spår när man kom in för ett pass. Folk som inte vill betala för det och tycker att allemansrätten väger tyngre kan ju spåra själva om dom vill. Det klart det kostar att fixa till spår med pistmaskin och grejer, så  jag skulle kunna tänka mig att betala, men då vill jag jämt ha spår också, oavsett om det är snöstorm eller röda dagar i almenackan, för här där jag bor kan det ta tid innan det spåras efter ett kraftigt snöfall, framförallt i elljusspåret.

I Morgon

Det blir ingen rullskidåkning idag, men i morgon ska jag banne mig köra igång med träningen inför Vasan nästa år. På nåt sätt. Antingen blir det rullskidor, gymmet, jogging, stakexpandern eller helt enkelt en vilodag. Det är viktigt med vilodagar, två i veckan ska jag ha i alla fall, dom andra dagarna ska jag försöka träna på nåt sätt.

Brorsan blir med på Vasan nästa gång, och vi får se om vi får med oss kusinen H-40 också, han har kallat mig idiot när jag först anmälde mig till nästa års Vasa och sedan när jag köpte rullskidor, jag börjar misstänka att Vasaloppet var en traumatisk upplevelse för honom. Men han är anmäld, för han fick ju också en friplats till nästa år på grund av att vi missade starten.