För länge sedan, jag var nog ungefär fem år gammal och det var sommar, tror jag. Jag var i alla fall hos en kompis på andra sidan gatan och kikade på tv, jag vet om vi tittade på nåt program, jag ville mer se på tv:n liksom. Den var stor och stod i ett skåp , och när man vek undan dubbeldörrarna kom tv:n fram. Jag vet inte ens om det var en färg-tv…
När jag sedan skulle gå hem så stannade jag mitt i vägen. På våran balkong stod det poliser, utanför gården fotografer och en ambulans var det också där. Jag kan se hela bilden framför mig, som ett polaroidfotografi ungefär. Ingen tog någon som helst notis om mig eller min bror, som vid det laget hade klivit ner med ena foten i en färgburk och gick omkring på övervåningen och gjorde vita spår efter sig. Han hade dessutom nyligen lärt sig gå. En plåtslagare som lade plåt på balkongen hade klivit ut lite för långt, ramlat ner, brutit nacken och dött… På natten sedan så hade jag en ruskig mardröm, eller också såg jag den där plåtslagaren komma uppför trappen i form av ett spöke, och sedan kände jag hur han tog på täcket som jag nu låg under..
Det är därför jag idag lider av döds/hälso/panikångest, i alla fall kom vi fram till under den tiden jag på terapi för sex år sedan, det är därför jag alltid beställer biljetter på platser längst ut på rader på biografer och idrottsarenor, ifall jag skulle drabbas av sån stark ångest att jag inte skulle kunna vara kvar. Det har i och för sig aldrig hänt att jag lämnat ett idrottsevenemang eller bio, men det har varit nära. Jag vet precis hur man tar sig ut på snabbaste sätt, och jag vet var nödutgångarna är, det är det första jag kollar när jag kommer in.
Jag har lyckats hantera ångesten ganska bra, men det senaste året har inte varit så lysande om man säger så, och just nu är det riktigt dåligt. Jag gillar inte stora förändringar i tillvaron, t ex som att byta skiftlag, skifttider, eller flytta som vi är på gång att göra nu… Skiftlag har jag bytt två gånger på det senaste året och gått skifttider som inte är att rekomendera. Inga farliga grejer egentligen, men tillräckligt för att vända upp och ner på min tillvaro. Nu vill jag bara må bra igen, och det gör jag ibland också, dom flesta ser säkert ingen skillnad på dom dagar jag mår bra, eller dom dagar jag går omkring och är skräckslagen över inbillade sjukdomar eller andra saker…
Nu vet jag inte varför jag sitter och skriver det här, kanske för att jag hade en tanke på att det skulle kännas bättre efteråt, det brukar kännas så efter att man berättat om det, men det vet jag inte om det gör. Än. Kanske sen när jag trycker på Publish Post knappen, eller också blir det värre då. Spännande… Idag är det förresten min födelsedag, men den kommer att bli mindre bra, det känner jag redan nu, kvart i sex på morgonen, då jag egentligen borde vara på fabriken, men så fort hälsocentralen öppnar ska jag boka en läkartid idag, jag måste ha nåt mot min huvudvärk, som inte ger vika av vanlig värktabletter, som hållit mig vaken större delen av natten. Hjärntumör, hjärnblödning eller nåt annat dödligt..?
Vad säger man? Krya på dig, hoppas att allt bara förvinner helt plötsligt? Är bara att kämpa vidare kompis!
Nämen usch, jag känner igen de där känslorna. När jag var utbränd lade jag mig varje kväll o var helt övertygad om att jag inte skulle vakna upp igen. En otäck känsla som inte går att beskriva för ngn som inte varit med om det själv. Att vara så skiträdd varje kväll för att dö….inte kunna somna…Huu, jag ryser fortfarande när jag tänker på det. Hoppashoppas du får rätt hjälp och kan ordna upp allt till det bästa!
Kram!
Hej det är nog bra att skriva av sig..att försöka sätta ord på känslorna. Inte konstigt att en sån upplevelse i barndomen har påverkat Dig.
Är inte just den här mörka , gråa tiden den som man ofta mår som sämst i? Vi behöver nog ljuset.
Det är bra att du skriver om det. För mig ger du intryck av en stark, positiv och trevlig man, men stora händelser i Livet, som att flytta, byta jobb m m kan ta enormt på ens mående. Jag tycker att du är modig som skriver om det, hur du kan känna och det är bra för andra att få läsa.
Hoppas du mår bättre idag! Tänkte på när jag läste och såg datumet att det nog var din födelsedag, minns att du är en Skorpion.
Ha det bäst och sköt om dig!
Kram